Sen kväll med metspöet
Well well well. Mycket har jag hunnit med idag med måste jag säga. Eller nä, fast jo. Stallet har blivit julpyntat och fint. Det krävdes två man och lite knixiga akrobatiska övningar ett tag men vi fick ju upp lite glitter här och där. Inte illa.
Sen var det Bestis och Fernandos tur att få sig en liten utetur bara för att få se något annat än ridbanan och inte vara hyperpigg inför kvällens ridlektioner.
När jag kom in igen täntke jag som så att vafan, nått måste jag väl kunna göra själv och så tog jag tag i fortsättningen av skivsättningen på väggen. Det blev ju en hel historia för sig och ett tag var jag nära på att ge upp, men efter en promenix med Ginzan tog jag tag i fanskapet igen och då fick jag till det. Lagom till att det var klart fick jag lite assistans så då fixade vi upp några till så nu är det bara en långsida kvar. Sen blir det färg och sen är det finitio. Typ, det ska ju på golvlist och lite tätning hit och dit men fort är ju det gjort säg.
Till slut tog jag mig i alla fall ut till min lilla ponny, alla damerna går nu i samma hage så i förmiddags härjade dom runt i hagen. Shamir, den lilla fegisen har morskat upp sig och man kan väl lugnt säga att han gjorde så att Chantie visste att hon levde. Självförvållat skulle jag tro, men i alla fall. Anywho så bestämde jag mig för att av den anledningen ta en skrittur ut bara så att metspöet skulle få sträcka ut benen. Det gick så fint så och det var väldigt lugnt efter vägen, förstår inte riktigt det, inte en själ mötte vi. Eller jo nu ljuger jag för vi mötte faktiskt två bilar, två gånger dessutom. Men ändå.
